Efter en rätt så trött och halv-slö dag i skolan kom jag ännu på att jag var tvungen att gå och handla och ringa ett samtal till magistraten. Jag släpade mig iväg hem från skolan och till affären. När jag handlat klart gick jag hemmåt och över diverse övergångsställen. Och gissa vad jag såg!

Två underbara och söta krabater som stod fastkopplade framför en Koff-vagn. De två hästarna var så sjukt härliga att se. De gjorde absolut min dag (eller också min vecka). Jag gick fram till dem och klappade de söta pollarna. Gubben som körde dem bara stod och log och pratade med några andra.

Man blir bara så lycklig av att se sånt här!

(bilden är lånad från Koff.fi) (hade ingen kamera med mig)

 

Så här glad är lilla Malin efter att ha sett Koff-hästarna! (äter en yoghurt)

Tjohoo! Det är fredag! Fredagar är oftast bra dagar. Idag har det varit en riktigt bra dag, även om den började lite halv-trögt.

Steg upp halv 8 för att gå i duschen och åka en timme tidigare till skolan för att jobba på en filmuppgift med tre andra. Vi trodde verkligen inte att resultatet skulle bli det som vi slutligen fick fram. BRA JOBBAT GUYS! :)
Dock har jag kommit fram till att jag aldrig ska försöka mig på en skådespelar-karriär. Jag tycker inte att jag ska behöva förklara varför...

Efter skolan gick jag och Azra (pluss minus andra) till stan för att shoppa lite. Tyckte att jag absolut behövde nya skor och några byxor.

Kom konstigt nog hem med bara svarta kläder. Svarta skor. Svarta byxor. Svarta strumpbyxor.

Har jag blivit tråkig eller?

Måste nog börja gå runt med en tomteluva eller något på huvudet nu, eftersom jag inte vill se ut som en emo-kid.
Eller... förresten. Jag vill inte vara en tomte heller...

Nästan varje dag så hittar jag och mina klasskompisar på någonting efter skolan. Oftast går vi till något café och hänger. En gång spelade vi Alias i ca två timmar på ett café, men den här gången blev det biljard. Först tänkte jag bara fotografera de andras spelande, men jag kunde inte låta bli att spela jag med. Det är ju skitkul! Måste absolut göra det igen.

Titta va jag hitta! Har sett den några gånger förut också, nära parken som jag går förbi när jag går till skolan. Ibland är den där, ibland inte. Som tur var råkade den vara där den dagen som jag hade med kameran.
Tänk att någon faktiskt kör runt i en sådan bil. Skulle vara intressant att se ägaren. Kan det möjligtvis vara en riktig Twilight-krank som äger den, eller vad tror ni?

Jag trivs väl nog rätt så bra i Helsingfors. Jag börjar i alla fall vänja mig vid alla hus, vägar, spårvagnar, affärer m.m.
Men inget kan (enligt mig) slå stallbacken och den härliga miljön ute på landet.

(Ramse står fastknuten i stallgången, min kompis vid gaveln till sadelkammaren och Gina står i sin box, färdig att tas ut på en ridtur)

Jag trivs oerhört bra på landet och i naturen. Det känns som att var jag än är på jorden så känner jag mig hemma när jag går ut i naturen och andas in den friska luften. Den gör mig lugn och jag får en känsla av trygghet.

En del av denna veckas lördag spenderade jag i stallet tillsammans med de underbara pollarna Gina och Ramse. Trots att Ramse har en släng av fång, så är det ändå kul att gosa med honom. Han är ju världens sötaste shettis. Vi får hoppas att Ramse blir frisk till våren, så att man då kan koppla honom framför vagnen och ta en tur i skogen. Det verkar i alla fall som om han inte har lika ont längre i benen, så det ser ljusare ut. :)

Hoppas att jag snart igen får se hästarna. Vet inte när jag kommer hem nästa gång. :/
Stort TACK till Johanna för att vi får spendera tid på din gård och rida/sköta dina underbara hästar. :)

 

 

 

Bli frisk nu lilla Ramse.

...och detta lämnar vi efter oss. FRÄÄÄSCHT!

Ibland orkar man bara inte se filmer som är längre än en timme. AniBOOM på youtube har ett flertal animerade filmer som bara är några minuter långa men ändå väldigt välgjorda och betydelsefulla.

Här är två av dem:

 

Man kan också hitta riktigt bra korta filmer ar Pixar på youtube.
Här är en av mina gamla favoriter:

Min kompis Mari är här!

Jag har inte tid att blogga! Baj baj! :D 


Hej mamma! Allt är OK och ja... jag ska shoppa strumpor imorgon!

WOHOOOOOOOO!  Jag LEVER IGEN!

Nu har jag bara ett annat problem.
Den ena kabeln till hårddisken råkade lämna hemma. Bajs också...
Måste gå och köpa en ny imorgon. (alltså kabel.)

...så har jag börjat måla mer igen, eftersom jag inte har tillgång till internet i lägenheten.
Här visar jag upp de två målningarna. Den första målningen (Miley Cyrus) är ännu inte färdig.
Men den andra är så gott som klar (Ryan Sheckler).
Jag måste faktiskt säga att jag är rätt så nöjd. Visst är det svårt att bli riktigt riktigt nöjd. Men jag är i alla fall rätt så nöjd.

Miley Cyrus.

 

En närmare titt.

Jag har nu avklarat min första vecka i Helsingfors och är nu hemma i Närpes igen för att vila upp mig och plocka ihop några saker som jag ska ha med till H-fors nästa vecka.
Man kan minst sagt säga att jag har fått mig en total omsvängning av mitt liv.
Från att ha flyttat från lilla Närpes till Helsingfors, är redan det en stor förändring i sig. I Helsingfors finns det människor åt vilket håll du än tittar. Här i Närpes kan jag bara gå ut på bakgården av vår gård och känna hur skogen och naturen gör en fri, glad och stillsam.
Jag ska inte låta er tro att jag inte trivs i Helsingfors, för det gör jag. Jag gillar skolan, jag gillar människorna som jag har börjat lära känna och jag gillar det att även Azra finns där att vila huvudet på, när jag behöver något välkänt ansikte.
Det tar dock en tid för mig att vänja mig vid bullret, storstaden, alla människor, mindre natur, hus...hus...och mera hus. Även det att inte leva privat längre gör att det tar lite längre att vänja sig vid det nya livet.
Jag delar lägenhet med 5 andra. En tjej och fyra pojkar. Vi är två och två i varje rum, vilket gör att man inte har en privat yta att vara ensam på. Det är svårt att känna sig hemma i en miljö som du inte hittar någon välkänt i. Jag kan inte prata min egen dialekt och då inte heller uttrycka mig på samma sätt som jag skulle kunna göra i vanliga fall. Jag kan inte sitta och sjunga högt för mig själv och spela högt på min gitarr.

Sure, jag skulle faktiskt kunna börja spela gitarr och skita i att folk hör mig. Saken är den, att jag gillar att spela för mig själv. Endast mig själv. Jag rentav saknar det.

Jag gillar att ha ett eget rum och känna av att jag har ett privat och eget litet område som bara är mitt.

Det goda med Helsingfors är att jag inte har något internet just nu (det är även ganska sorgligt), och därmed måste jag sysselsätta mig med annat, t.ex med målandet.
Jag har faktiskt nästan fått två nya målningar färdiga, vilket är ett stort pluss.

Jag har fått flera nya vänner och jag har börjat vänja mig vid att tala "högsvenska". Kan ni tänka er... högsvenska. Jag kämpar fortfarande med att minska min "privata yta" från ett helt rum, till min egna kropp. Det är nu min kropp som är mitt egna privata område.

Jag gillar inte det att många säger att jag nu får tillfälle att lära mig finska och att jag måste lära mig finska för att klara mig i Helsingfors. Vadå klara mig? Jag har förbanne klarat av en hel vecka utan att säga ett ord på finska. Jag tar väl till engelska eller leker döv om inte annat.
Det är fel att få hämnden att lysa i ögonen när någon säger att jag måste lära mig finska. Det är fel att då tänka tvärt emot och inte vilja lära sig finska.
Men sådan är jag. Typiskt mig. Jag har alltid haft något emot att lära mig finska.
Jag vet inte om jag kommer att stanna i Finland. Eftersom jag redan klarat av en vecka i Helsingfors, så skulle jag lika bra klara av en vecka i t.ex Oslo eller Stockholm eller någon annan stad.

Folk kanske undrar. Så vad tänker du göra nästa år om du inte ämnar att lära dig finska och stanna i H-fors.

Det vet jag inte.

Och det tänker jag heller inte ta reda på just nu.

Jag gillar H-fors. Jag gillar det. Eller jag måste det. Det här ska jag förbanne mig i klara.
Azra älskar H-fors. Nu ska jag också klara av att skaffa fram den känslan.

Vasavägen - - - 64200 Närpes . Jag saknar dig. Men nu börjar jag ett nytt liv.
Helsingfors. Ta hand om mig.

och påväg mot Närpes!

:D :D :D :D