Satt och funderade i förrgår kväll, då man ska behöva vara så inni helskotta uppstressad över allting.

- Förhandsuppgifter
- bostad till nästa år (!!)
- inträdesprovet!
- framtiden?
- maten i kylskåpet! (den får ju inte bli gammal)
- för lite mat i kylskåpet (ibland)
- pengar, pengar, pengar
- aningen orolig över min dator, som ibland crashar. Nu har den dock stått på i några veckor utan att ha blivit avstängd eller stått på viloläge. (det finns inget som heter viloläge på min dator längre)
- det ostädade rummet som inte blir städat förrän jag fått förhandsuppgifterna färdiga
- sommararbetet (vilket jag har nu äntligen har!)
- slutprojektet = dokumentärfilmen som vi gör nu. (kan inte koncentrera mig fullt ut på den då allt annat trycker på.)
- det faktum att jag inte kan koncentrera mig
- stressen i sig
- flygbiljetter (om det råkar bli så att jag får åka till norge på intervju för filmskolan där.)

Inte så konstigt att folk får burn-out i en väldigt ung ålder, då det ska se ut så här! Inte heller kontigt att folk blir deprimerade av all stress!

Men i något sådan läge vill jag heller inte hamna, så. Nu fick jag ännu en punkt i min "stress-lista".