Dagen började helt bra faktiskt, och vi blev inte borttappade i de eviga bussnumrornas land. Jag blev faktiskt ännu mer ivrig på att få börja skolan PÅ RIKTIGT på måndag. Skolan verkar så...ordentlig?  Och trots att jag inte kom in på Manus- och Regi-linjen så stör det mig inte så grymt mycket (även om jag vid vissa tillfällen blir aningen grön av avund på de som faktiskt får studera allt som heter film, regissering och manus m.m.) då jag ändå får hålla på med photoshop, bilder och blablabla.. Ja. Ni förstår. Själv förstår jag inte riktigt vad jag gett mig in på, men det ordnar sig.

Efter att ha mött ett gäng trevliga klasskamrater så tror jag faktiskt att detta kommer att bli ett riktigt bra år. Dessutom behöver jag inte läsa finska detta år, vilket ger mig tid att kanske öva lite..? Så att jag i alla fall kan säga vad jag heter och hur gammal jag är. Skratta ni bara. Jag är finlandsSVENSK.

Jag fick hemvägen beskriven av en ny klasskamrat. Han skrev upp vilka bussar jag skulle ta och så vidare, men jag ville vara på den säkra sidan och kolla upp dem på Reittiopas före jag faktiskt prövar dem.
I alla fall, jag hittade inte buss 52 som skulle ta mig hem, så jag tog den eviga 6:ans spårvagn och bytte i centrum till buss 18. Med en suck kunde jag konstatera att det var bussen som har så innihelvetesmycket ljud. (Har suttit på just den bussen en gång tidigare) Det känns som att man sitter innuti själva motorn. Det konstiga är att allt i bussen har så jäkla mycket ljud. Inte bara motorn, utan även dörrarna låter som några hårfönar när de öppnas och stängs. Samtidigt satt det ett barn och skrek mer än halva vägen, så när jag kom fram till Munkshöjden kände jag mig smått illamående.

Jag gick raka vägen till posten från busshållplatsen. Och lyckligtvis var inte posten stängd idag på grund av strejk (som den var igår när jag skulle hämta ut internetstickan).

Ursäkta till ni som är vana med mina korta inlägg. Jag blev bara så otroligt inspirerad av boken som jag läser, att det bara flöt på när jag skulle skriva detta inlägg. Så blir det ibland när inspiration finns till överflöd.

Ha en underbar dag.
Nu ska jag äta glass och fortsätta leva mitt liv. :)

Här kommer en liten söt bild som jag fotograferade i Norge vid trollstigen.