To stay open-minded.
Jag är en väldigt öppensinnad person i allmänhet och försöker att ta saker och ting som de kommer då jag har lärt mig genom åren att fördomar bara leder till besvikelser då inget någonsin är som det verkar.
Detta gäller i princip allt som du omger dig av. Vänner, platser, främlingar, saker m.m.
Just nu råkar jag vara i humöret att plocka upp detta ämne gällande filmer. Jag har nämligen suttit och kikat på trailers till olika filmer och också recensioner av filmtrailers. Under detta tittande märkte jag hur irriterande det var att se på folk som dömde ut filmer enbart av vad trailern visade eller också dömde de ut filmen totalt bara pågrund av att de hade liknande "ton" som en viss annan film som de sett och ansett vara dålig.
Medan en kille satt och pratade över hur överraskad han var av hur bra trailern verkade, då han läst "filminfon" och utifrån det dömt ut filmen tidigare, så satt en tjej och dömde ut en film medan hon tittade på trailern. Tjejen satt alltså och pratade medan hon såg trailern första gången och var därmed inte alls fokuserad på vad de över huvud taget sa i trailern. Då ville jag nästan slå huvudet genom väggen.
Vad är problemet mina damer och herrar?
Jag lämnade som kommentar i denna tjejs youtube-klipp en kortare version av detta:
Detta är orsaken till varför du aldrig bör ha fördomar gällande någon film före du ser den. Man bör alltid vara öppensinnad och ta alla filmer som en möjlighet att lära sig om sig själv och sina egna åsikter och idéer. Bara för att du råkat ha "oturen" att se en bunt med dåliga filmer och därför tappat intresset i likande manus, behöver detta inte betyda att liknande filmer är så dåliga som de du sett.
Att hålla sig öppensinnad är mera spännande och du blir inte lika lätt besviken om en film råkar visa sig vara dålig, då du från första början inte satte några krav på den.
Råkar du ut för en bra film, vad bra då. Då är du nöjd och glad och kan leva på den glädjen en stund.
Fortsätt med att se på både "dåliga" och "bra" filmer. Om du enbart tittar på filmer som är "bra" (enligt dig och vad du hört) så kommer du efter en tid att landa i en "dålig-zon", då du kommer att börja jämföra film efter film med varandra och snart är inget "bra nog". Det slutar med att du sitter och jämför filmer med din fantasi som dessutom bara är ett enda stort mörkt moln i ditt huvud och därmed vet du själv inte vad som är "just den perfekta filmen".
Om du då och då tittar på "sämre" filmer så kommer du så småningom att sätta dina krav åt sidan bara för att med nyfikenhet titta, eller också somna. Vem vet? Vem har sagt att det är så dåligt att somna mitt under en film, eller bara bli uttråkad ända ner i roten. Det är först dåligt att bli besviken och tro sig veta sin åsikt utifrån en trailer, lite filminfo eller en dålig snabbrecenssion av din kompis som påstår att filmen var dålig.
Att hålla sig öppensinnad är mera spännande och du blir inte lika lätt besviken om en film råkar visa sig vara dålig, då du från första början inte satte några krav på den.
Råkar du ut för en bra film, vad bra då. Då är du nöjd och glad och kan leva på den glädjen en stund.
Fortsätt med att se på både "dåliga" och "bra" filmer. Om du enbart tittar på filmer som är "bra" (enligt dig och vad du hört) så kommer du efter en tid att landa i en "dålig-zon", då du kommer att börja jämföra film efter film med varandra och snart är inget "bra nog". Det slutar med att du sitter och jämför filmer med din fantasi som dessutom bara är ett enda stort mörkt moln i ditt huvud och därmed vet du själv inte vad som är "just den perfekta filmen".
Om du då och då tittar på "sämre" filmer så kommer du så småningom att sätta dina krav åt sidan bara för att med nyfikenhet titta, eller också somna. Vem vet? Vem har sagt att det är så dåligt att somna mitt under en film, eller bara bli uttråkad ända ner i roten. Det är först dåligt att bli besviken och tro sig veta sin åsikt utifrån en trailer, lite filminfo eller en dålig snabbrecenssion av din kompis som påstår att filmen var dålig.
Du kan heller inte veta vad som är bra om du aldrig då och då blir riktigt uttråkad, irriterad och får känna på känslan av någonting genomruttet.
Det är aldrig filmerna du bör jämföra. Samma gäller filmer som baserar sig på böcker. Jämför dem aldrig. Det är känslorna som uppstår kring filmerna/böckerna du tittar som du ska jämföra. Gillade jag att känna mig uttråkad? Var det jobbigt att gråta? Var filmen rolig? Hur förvirrad kände jag mig? Vad är eftertanken? Är du tom på ord eller är du rasande arg och full på ord så att de stockar sig i halsen så att du blir stum?
Dina känslor skapar din unika åsikt. Därför bör aldrig någon trycka i dig vad du bör tycka. Du kanske har en annan uppfattning på saker och ting. Du gråter när hunden i en film dör, medan din kompis vrider sig av skratt för att sättet som hunden dog på bara såg "så jävla roligt ut".
Du avgör.
Men låt fördomarna bli. De förstör den äkta känslan.
(lånad bild från google)
Kommentarer Från Er Läsare
Trackback