Äntligen färdig efter några dagars petande.
När alla artister låter urtråkiga och uttjatade förutom en.
Det verkar som att jag har fallit ner i något av en håla när det gäller musiken. ALLT låter riktigt tråkigt nu. Uttjatat på något sätt.
Jag vill kunna klicka på play i Spotify utan att känna att "Nej, nu börjar den där låten spela igen!" för varenda låt som spelas upp ur min kilometerlånga lista av utspelade låtar. Trots längden på listan känner jag på mig vilken låt som ska spela nästa, även om den ligger 200 låtar neråt i listan. När det gäller musik vill jag bli överraskad. Jag vill kunna nynna, sjunga eller stå och smådansa medan jag diskar, utan att störa mig på fel låtar.
Det värsta är att jag också har kommit till en svacka när det gäller att leta efter ny musik. Plötsligt blev jag galet kräsen.
Party-dansgolvs-musiken lyssnar jag ju inte det aktivaste på från tidigare då de låtarna blir uppbrända redan på dansgolvet eller i radion, men jag brukar då som då kunna trycka på "top-listan" i spotify och bara spela igenom den. Nu vill jag hellre slå huvudet i väggen än någonsin höra en ton från Pitbull & Keshas "Timber" eller Katy Perrys "Roar", eller för att inte tala om "Monster" av Rihanna. Och jag tror inte att jag ens behöver börja nämna alla "dunk-dunk"-låtar av alla jäkla DJ:s som Calvin Harries, Avicii. Nej usch. Jag ryser.
One Republics senaste ljuvliga album blev uttjatat alldeles för fort och jag blir rastlös av deras annars så fina sound. Samma gäller Lorde.
Så det enda jag klarar av att lyssna på just nu är Jake Bugg. Känns nog aningen fånigt. Men det duger. Dag ut och dag in. Ibland får jag nog för en stund av hans "långt upp i gomen äää:n" eller vad jag ska kalla det. Men det är ju också därför jag lyssnar på honom. För att han låter fräsch men ändå som något från en riktigt gammal Beatles-LP.
Så medan jag väntar på att Ed Sheeran ska släppa något nytt förutom "I See Fire" som jag frätade sönder under jullovet, så hoppas jag att jag under tiden kan komma upp ur min kräsna musiksvacka och lyssna på något annat än Jake Bugg.
Men än så länge blir det att spinna vidare på "Two Fingers", "Seen it All" och "Slumville Sunrise". Nu ska jag lära mig resten av låtarna också.
Ha det gött.
Fräkniga detaljer
Det här tar tid. Jag hade ju i början tänkt göra den svartvit, precis som originalet. Dessutom hade jag tänkt göra bilden i en storlek av en A4.
Men jag slog på stort. Färg och A3. Bilden är enorm, och detaljerna intensivt många.
Hur ska detta sluta?
Flera timmar senare...dock absolut inte färdig.
Teckna lite med ritbordet.
Satt och såg en dokumentär om Stuart Sutcliffe - en av de första Beatles-medlemmarna som hoppade av bandet för att studera konst, innan bandet slog igenom. Dock dog den unge konstnären i en så låg ålder som 21 av hjärnblödning.
Eftersom jag tidigare sysslat med att måla av både River Phoenix och Heath Ledger, som båda dog i låg ålder, tänkte jag att jag kunde fortsätta på den banan. Denna gång blir det dock en lite annorlunda målning - en digital målning gjord med ritbordet.
Så nu har jag satt igång med skissandet. Får se när jag blir klar med hela bilden. Om jag alls blir klar...
Det blir en enormt stor bild. Det är meningen att jag ska kunna printa ut den på ett A3:ans papper efteråt. Funderar också på att försöka göra den i färg. Det finns nämligen inga bilder på Stuart i färg.
Så välkomnade hon det nya ritbordet.
Efter mycket väntande och suckandes över plånboken tog jag mig i kragen och gick och köpte ett nytt ritbord till datorn, eftersom det gamla ritbordet förlorade tryckkänslan.
Så nu sitter jag här och småklottar och testar plattan med mina rostiga handrörelser, som inte är van att hålla i en penna.
