Life of Pi
Redan i skolan idag så satt jag och vred mig rastlöst på stolen och klickade mig in ett x-antal gånger på bions hemsida (finnkino.fi). Jag var helt enkelt tvungen att åka åp bio idag. Jag kände att det var det enda som skulle göra dagen fullständig.
Av någon riktigt underlig anledning fick jag se att filmen "Life of Pi" skulle ha en liten filmvisning i Kinopalatsi, vilket inte är Helsingfors största bio, vilket därmed var jättekonstigt tyckte jag. Filmen skulle egentligen inte ha premiär förrän 21.12. Så varför visa filmen i 2D i en pytteliten salong då någon vecka före?
Varför var detta så konstigt då? Jo, för att filmen ska föreställa vara något riktigt stort och känt.
Konstigt tyckte jag och letade mig iväg till bion så sent som till kl 22.30. En riktigt underlig tid att visa en film dessutom.
Vi var ca fem personer i biosalongen och det kunde inte ha känts konstigare. Ingen reklam. Filmen kom på genast.
"Life of Pi" är en av orsakerna till att jag fortsätter se film.
Tekniskt sett så...
Jag såg filmen i 2D, men jag kan allvarligt påstå att detta är något ni kommer att vilja se i 3D. Filmeffekterna är något som inte kommer att göra er missnöjda den här gången. Färgerna i filmen är helt otroligt vackra och på något sett "drömmande".
Sanningen är den att det här är drömmande fantasi i bild!
Filmen är baserad på en bok med samma namn och handlar i stora drag om en pojke vid smeknamnet Pi som överlever ett stormigt skeppsbrott tillsammans med en bengalisk tiger och är strandsatta ute på en livbåt. Detta kan låta tråkigt. Vad fan kan hända på en livbåt? Men saken är den, det är inte livbåten som det handlar om, utan "meningen med livet och sökandet efter detta", skulle man kunna säga.
Filmen är mörkare än man kan tro och har definitivt en hel del råa och skrämmande delar.
STORT OBS OBS! Detta är ingen barnfilm. Den innehåller en hel del skrämmande scener som definitivt kan göra att ett "monster under sängen" kommer till liv.
Ett barn skulle antagligen heller inte förstå mycket av filmen, då den är ganska djup i sin mening.
Saken är den att jag inte vill spoila filmen och därför vill jag inte berätta så mycket mer.
Jag kan väl gissa lite och påstå att ni som läst boken "Alkemisten" och gillat den, kommer definitivt att gilla den här filmen.
Släpp allt, luta er tillbaka och NJUT. Detta är livet.
Den planen gick upp i rök.
Oj oj ojdå! Det här var nog inte alls meningen!
Jag kom hem någongång kring 8 (?) och satte genast igång datorn. Meningen var att jag skulle börja jobba på en presentation tills imorgon. Jag startade datorn, öppnade programmet och...telefonen ringer! Oj mamma ringer!
Vi pratade och jag tjattrade på så att mamma knappt fick en syl i vädret. Efter en god stund avslutas samtalet och jag fortsätter med att fokusera några sekunder på datorn för att börja göra presentationen.
Klickar på lite musik från telefonen samtidigt. Då ringer det igen... Oj Julia ringer!!
Vi pratar och pratar och pratar och pratar. Och vi säger hundrasjuttioelva gånger att vi borde sluta, eftersom hon har ditt och datt att göra och jag har presentationen att ta i tu med.
Men samtalet fortsätter.......länge.
Två timmar och femtiotre minuter senare avslutar vi samtalet. Typiskt också.
Klockan är 01.11 och jag har fortfarande en ogjord presentation.
Stackars Julia får en boost i telefonräkningen.
Lycka till Malin med presentationen och god natt. Presentationen får vänta till den lidande morgondagen.
To stay open-minded.
Jag är en väldigt öppensinnad person i allmänhet och försöker att ta saker och ting som de kommer då jag har lärt mig genom åren att fördomar bara leder till besvikelser då inget någonsin är som det verkar.
Detta gäller i princip allt som du omger dig av. Vänner, platser, främlingar, saker m.m.
Just nu råkar jag vara i humöret att plocka upp detta ämne gällande filmer. Jag har nämligen suttit och kikat på trailers till olika filmer och också recensioner av filmtrailers. Under detta tittande märkte jag hur irriterande det var att se på folk som dömde ut filmer enbart av vad trailern visade eller också dömde de ut filmen totalt bara pågrund av att de hade liknande "ton" som en viss annan film som de sett och ansett vara dålig.
Medan en kille satt och pratade över hur överraskad han var av hur bra trailern verkade, då han läst "filminfon" och utifrån det dömt ut filmen tidigare, så satt en tjej och dömde ut en film medan hon tittade på trailern. Tjejen satt alltså och pratade medan hon såg trailern första gången och var därmed inte alls fokuserad på vad de över huvud taget sa i trailern. Då ville jag nästan slå huvudet genom väggen.
Vad är problemet mina damer och herrar?
Jag lämnade som kommentar i denna tjejs youtube-klipp en kortare version av detta:
Detta är orsaken till varför du aldrig bör ha fördomar gällande någon film före du ser den. Man bör alltid vara öppensinnad och ta alla filmer som en möjlighet att lära sig om sig själv och sina egna åsikter och idéer. Bara för att du råkat ha "oturen" att se en bunt med dåliga filmer och därför tappat intresset i likande manus, behöver detta inte betyda att liknande filmer är så dåliga som de du sett.
Att hålla sig öppensinnad är mera spännande och du blir inte lika lätt besviken om en film råkar visa sig vara dålig, då du från första början inte satte några krav på den.
Råkar du ut för en bra film, vad bra då. Då är du nöjd och glad och kan leva på den glädjen en stund.
Fortsätt med att se på både "dåliga" och "bra" filmer. Om du enbart tittar på filmer som är "bra" (enligt dig och vad du hört) så kommer du efter en tid att landa i en "dålig-zon", då du kommer att börja jämföra film efter film med varandra och snart är inget "bra nog". Det slutar med att du sitter och jämför filmer med din fantasi som dessutom bara är ett enda stort mörkt moln i ditt huvud och därmed vet du själv inte vad som är "just den perfekta filmen".
Om du då och då tittar på "sämre" filmer så kommer du så småningom att sätta dina krav åt sidan bara för att med nyfikenhet titta, eller också somna. Vem vet? Vem har sagt att det är så dåligt att somna mitt under en film, eller bara bli uttråkad ända ner i roten. Det är först dåligt att bli besviken och tro sig veta sin åsikt utifrån en trailer, lite filminfo eller en dålig snabbrecenssion av din kompis som påstår att filmen var dålig.
Att hålla sig öppensinnad är mera spännande och du blir inte lika lätt besviken om en film råkar visa sig vara dålig, då du från första början inte satte några krav på den.
Råkar du ut för en bra film, vad bra då. Då är du nöjd och glad och kan leva på den glädjen en stund.
Fortsätt med att se på både "dåliga" och "bra" filmer. Om du enbart tittar på filmer som är "bra" (enligt dig och vad du hört) så kommer du efter en tid att landa i en "dålig-zon", då du kommer att börja jämföra film efter film med varandra och snart är inget "bra nog". Det slutar med att du sitter och jämför filmer med din fantasi som dessutom bara är ett enda stort mörkt moln i ditt huvud och därmed vet du själv inte vad som är "just den perfekta filmen".
Om du då och då tittar på "sämre" filmer så kommer du så småningom att sätta dina krav åt sidan bara för att med nyfikenhet titta, eller också somna. Vem vet? Vem har sagt att det är så dåligt att somna mitt under en film, eller bara bli uttråkad ända ner i roten. Det är först dåligt att bli besviken och tro sig veta sin åsikt utifrån en trailer, lite filminfo eller en dålig snabbrecenssion av din kompis som påstår att filmen var dålig.
Du kan heller inte veta vad som är bra om du aldrig då och då blir riktigt uttråkad, irriterad och får känna på känslan av någonting genomruttet.
Det är aldrig filmerna du bör jämföra. Samma gäller filmer som baserar sig på böcker. Jämför dem aldrig. Det är känslorna som uppstår kring filmerna/böckerna du tittar som du ska jämföra. Gillade jag att känna mig uttråkad? Var det jobbigt att gråta? Var filmen rolig? Hur förvirrad kände jag mig? Vad är eftertanken? Är du tom på ord eller är du rasande arg och full på ord så att de stockar sig i halsen så att du blir stum?
Dina känslor skapar din unika åsikt. Därför bör aldrig någon trycka i dig vad du bör tycka. Du kanske har en annan uppfattning på saker och ting. Du gråter när hunden i en film dör, medan din kompis vrider sig av skratt för att sättet som hunden dog på bara såg "så jävla roligt ut".
Du avgör.
Men låt fördomarna bli. De förstör den äkta känslan.
(lånad bild från google)
Honung och äckliga touch-screen telefoner.
Jag vaknade strax efter nio och försökte envist somna om, men märkte ganska snabbt att det inte gick. Grabbade iphonen och märkte att den slocknat. Ojdå.
Eftersom iphonen tidigare lyckats kapputera helt på grund av att ha slocknat, så för avslocknanden alltid med sig en liten panikkänsla hos mig. Kommer jag att måsta installera om alla appar på den som förra gången?
Jag hade tur idag.
Kanske det är karman från igår som gör mig gott idag.
Gårdagen förde med sig gammal yoghurt och försvunnen honung. Först försvann honungen när jag skulle äta frukost. Jag höll på att bli galen av letandet och jag har fortfarande inte hittat den.
Kanske jag också borde säga att jag först trodde att yoghurten inte var gammal, så jag började äta av den för att märka att den smakade aningen konstigt. Men med müslin iblandad, så var det svårt att avgöra vad som smakade fel. Så jag hann nog allt äta några skedar av skiten innan jag tog mig en titt på yoghurtpaketets datum i förbifarten medan jag letade efter honungen.
Kanske jag också borde säga att jag först trodde att yoghurten inte var gammal, så jag började äta av den för att märka att den smakade aningen konstigt. Men med müslin iblandad, så var det svårt att avgöra vad som smakade fel. Så jag hann nog allt äta några skedar av skiten innan jag tog mig en titt på yoghurtpaketets datum i förbifarten medan jag letade efter honungen.
Yoghurten gick ut någongång i början av november. Hui.
Drack vatten och åt bröd och försökte tänka på allt annat än gammal yoghurt för att inte börja må illa.
Sådär annars så har ett tjockt vitt snötäcke lagt sig över Helsingfors och jag är inte helt säker på om jag kommer att kunna ta mig ut genom dörren för att gå och handla ny yoghurt tvärs över gatan.
Så just nu sitter jag i sängen och kollar på en consert med Ed Sheeran i telefonens lilla skärm. Datorn är för trög för att klara av några videouppspelningar från nätet.
Medan jag sitter här och drar fingret över min äckliga touch-screen skärm på telefonen så funderar jag om det bara är jag som lider av detta klet?
Är det bara min iphone som alltid är äcklig och kletig av fingeravtryck och svett? Vilket fråm mig att tänka på att den antagligen är full med bakterier. Vilket frå mig att tänka på den gamla yoghurten.
Näj, hui!
Nu tror jag att jag ska slänga mig i duschen och sedan kanske försöka ta mig ut och handla mat. Sedan kanske diska.
Jag borde fylla på busskortet idag också. Påminnelse åt mig själv.
