Just nu känner jag för att ligga på golvet och skrika eller bara dra mig i håret eller lägga mig under täcket och inte stiga upp förrän på torsdag.  Det går så förbaskat trögt. Höjden av tröghet = veckan före sommarlov.  Jag orkar inte längre. Jag orkar verkligen inte längre. Jag är trött på att strida med mig själv om provläsning och läxor.  Jag borde göra ditt och datt.
       Jag har födelsedag på fredag. Det känns stressigt. När ska jag städa? När ska jag färga håret?  När ska jag börja läsa på körkortet? NU! Allt borde hända nu, men som sagt så händer inget av sig själv. Om saker och ting bara kunde samarbeta lite bättre så att man inte behövde göra allt själv.  Bara det att axelbandet vrider sig på skolväskan när jag ska lyfta upp den och hänga den över axeln gör mig irriterad. Det hjälper inte att stå och gapa med väskan om att samarbeta lite bättre. Den är helt död.
       Så, här står jag med en massa döda ting som inte kan samarbeta ett dryft. Borde begrava hela rummet.

      Jaha... då va klockan 19.38. Kanske jag ska fortsätta med matte....

(mm... jag vet...  no pictures today either...)