= Jag är så less på mig själv.

      Jag är ordlös. Jag vill bara bryta ihop och gråta. Jag orkar inte längre. Allt hänger på mig. Jag ska göra ditt, jag ska göra datt. "Varför gör du inte något?" , "Gör si, gör så" , " Du är alltid sen" ,  "Påminn mig..." och "Vi har ju sagt att..."  .  Jag får jämt höra det. Jag har sagt att jag snart inte orkar längre. Men visst... livet fortsätter... allt ska göras någongång.
      GLÖM INTE MALIN! DET ÄR DITT EGET FEL !!  DU MÅSTE PÅMINNA DIG SJÄLV OM ATT DET ÄR DITT EGET FEL! Ingen ska behöva påminna mig om det...  (jag bara påminner mig själv)


   Dagens ämne att skylla på:   
Jag är glömsk. Ingen förstår hur jobbigt det är att jämt glömma. Kanske de på pensionärshemmet... kanske det är där jag hör hemma. 
 
     Jag blir snart mentalt sjuk. Kanske det är på ett mentalsjukhus jag får skriva in mig på efter studenten... vill säga om jag klarar studenten...

    Som pappa alltid säger när jag gör/inte gör något. (om jag gör det så är det inte tillräckligt bra) : Int blir man glad. Å Blir man glad så int hålls man.

      Jag kanske sällan kommer i tid, men det beror inte alltid på att jag glömmer. Det beror på att jag är SÅÅ JÄVLA DÅLIG på att anpassa mig till tiden och beräkna tid i förväg. Jag tänker alltid: Jag har nog tid...   (men tydligen har jag aldrig det.)
Jag försöker jämt övervinna tiden med att säga "jag har nog tid...". Men än har jag inte vunnit någon match mot tiden.


  Tack vare mig själv... har jag något att skriva i bloggen idag. Jihoo...   något ska man väl vara glad åt.
         Jag har iallafall bra vänner som tydligen aldrig tröttnar på mig hur sjuk/dum/glömsk/irriterande/idiotisk (m.m) jag än blir....
                                                Ursäkta för ett GÄÄLET inlägg.

           Ska jag sätta in en låt, funderar jag nu...  Nä... det finns ingen låt som beskriver hur jag känner just nu.